Retsforbeholdet til debat

Valplakat i Köpenhamn inför folkomröstningen den 3 december 2015 om Danmarks så kallade retsforbehold i sitt EU-avtal Photo: News Øresund - Johan Wessman © News Øresund(CC BY 3.0) Den 3 december är det dansk folkomröstning om det så kallade rättsförbehållet gentemot EU och som bland annat försvårar landets medverkan i Europol. I folkomröstningen ska danskarna säga ja eller nej till om rättsförbehållet ska ersättas av en tillvalsordning som underlättar polissamarbetet. Ja-sidan spelar på folks rädsla för att polisen får svårare att bekämpa brottslighet utan att vara med i samarbetet och vill göra folkomröstningen till ett ja eller nej till Europol. Nej-sidan med Dansk Folkeparti i spetsen spelar på folks oro för ett starkare EU med det enkla budskapet ”rösta danskt”. Både ja- och nejsidans argumentering handlar i grunden om det är möjligt att säga nej till tillvalsordningen och i stället teckna ett parallellavtal om Europolsamarbetet. Nyligen uttalade sig Europol-direktören Rob Wainwright i Berlingske om att det inte finns någon plan B om folkomröstningen slutar med ett nej. Andra debattörer har påpekat att även om det skulle gå att teckna ett parallellavtal så kommer det ta lång tid innan avtalet är på plats. Dansk Folkeparti hävdar i sin nej-kampanj att det antingen går att teckna att parallellavtal om Europol eller att nöja sig med att upphäva den del av rättsförbehållet som gäller Europol. Regeringspartiet Venstre spelar i sina valaffischer på gammal klassisk dansk nationalromantik och sätter ett likhetstecken mellan att rösta ja och att stärka den danska polisen. På valaffischen syns en blond kvinnlig polis, flygande svanar och den danska flaggan vajande över Kronborgs slott. Socialdemokraterne har mera moderna affischer som utan att nämna EU istället talar om att ett ja hjälper polisen att bekämpa bland annat pedofilnätverk och kvinnohandel. Dansk Folkeparti förenklar budskapet till at — Photo: News Øresund – Johan Wessman
© News Øresund(CC BY 3.0)

Folkeafstemningen om det danske retsforholds skæbne nærmer sig. Det kan være svært at gennemskue, hvad det gode argument for enten at bevare retsforbeholdet, eller at erstatte det med en tilvalgsordning lige er. Mia Hansen mener at man bør bevare retsforbeholdet i sin nuværende form, hvorimod Rune Ramsey er for en fuldstændig afskaffelse af retsforbeholdet. Både Rune og Mia studerer Statskundskab på SDU.

Suverænitet og demokrati

Rune og Mia har to grundlæggende forskellige syn på, hvor stor en rolle EU bør spille i Danmark. ”EU skal holde sig væk fra dansk lovgivning (…) vi skal have demokrati i Danmark, og jeg mener ikke, at EU er demokratisk”, udtaler Mia da hun bliver spurgt om sine bevæggrunde, for at være for bevarelse af det danske retsforbehold. Rune anlægger en anden vinkel på problematikken og udtaler om sine bevæggrunde for at være på ja-siden, at ”grænseoverskidende problemer kræver grænseoverskridende midler”.

Skal befolkningen trækkes?

Rune påpeger, at det er nødvendigt at trække befolkningen med i den retning, som er favorabel for Danmark. Hertil er Mia uenig, og hun mener at det er forkert at trække befolkningen. ”Det er danskerne der skal bestemme i Danmark og at det er dem der skal sætte dagsordenen”, mener hun. Hertil svarer Rune, at ”Danmark aldrig var kommer med i EU, hvis vi ikke var blevet trukket med, og at det er nødvendigt at føre an fra politisk side”.

Flygtningekrisen

Flygtninge strømmer ind over EU’s ydre grænser i denne tid. Men kan det have konsekvenser for afstemningen? På ja-siden mener Rune, at det er uheldigt at folkeafstemningen kommer oven i den verserende flygtningekrise, da der for tiden er mere EU-skepsis at spore hos den danske befolkning. Mia peger også på, at det måske er en grund til, at asyldelen af retsforbeholdet ikke er med i folkeafstemningen. ”Man kunne godt tro, at hvis asyldelen var med, så ville det betyde et kæmpestort nej”, siger hun.

Enighed at spore

Der er et enkelt punkt, hvor Mia og Rune er enige, nemlig at ja-partiernes kampagner er vildledende. ”De handler udelukkende om Europol-samarbejdet, hvilket jo kun er en del af det”, udtaler Mia. Det tilslutter Rune sig, og vedkender at kampagnerne er meget misvisende. Rune og Mia er også enige om, at den generelle diskussion om retsforbeholdet er blevet hevet op på et niveau, hvor det i virkeligheden handler om man er for eller imod EU som institution. ”Diskussionen burde i stedet bero på, hvad vi for fremtiden gerne vil have indflydelse på i forhold til retspolitikken i EU”, afslutter Rune.